Blev att åka ner till Örsta idag igen,
Är ju väldigt svårt att rida hemma
så som underlaget är just nu. Man får inte ut något av ridningen tycker jag.. det blir
mest jobb i skritt och ger inte allt mycket. Så Örsta var redan spikat att vi skulle dit. När jag kom in
i ridhuset så kändes det som att hela taket skulle braka sönder, det blåste så enormt! Knakade i dörrarna och grenarna slog mot ridhusväggen. Trodde faktiskt att Dizney skulle vara mer i luften än på backen.. så jag hade ju förväntat mig ett riktigt jobbigt dressyrpass.. Men riktigt så vart det inte, Dizney brydde sig inte om blåsten eller något.

Började jobba med honom ganska snabbt då han var riktigt pigg och på trycket. Red mycket lösgjörande för att lösa upp sidorna på honom. I början var han något motsträvig/stum i munnen så jag fick kanske något stark
hand. Men med tiden under passet vart han bättre. Sedan började jag sätta honom i jobb, red skänkelvikningar, öppnor, slutor som gick strålande, han börjar sätta slutor längs dioginalen nu så nu jäklar är vi redo för FEI klasserna! :) Gjorde även några travökningar och jobbade mycket på den förvända
galoppen för att stärka honom ännu mer. Han var sjuktfin och hade en mjuktakt genom hela ridpasset
vilket gjorde att jag började jogga av honom lång och låg för att sträcka ut ryggmusklerna.. sedan skrittade jag av honom.

Min älskade ponny går från klarhet till klarhet för varje gång jag rider :')